Forsman & Kellerman

Det var ett tag sen vi skrev men detta på grund av dålig internettillgång på Kuba samt en intensiv första vecka i Peru.

Kuba var i alla fall mycket omtyckt av oss båda då det var ett så speciellt resmål. På vilket sätt det var speciellt är dock svårt att förklara. Det var så stora kontraster mot andra länder vi besökt då det är ett kommunistiskt land. 

Vi började med en natt i Havanna men kände att vi inte var redo för en "storstad" riktigt ännu. Därför ville vi se Varadero och bokade fyra nätter på ett all inclusive där (det finns bara sådana hotell där). Vacker vit lång sandstrand och sköna dagar i solen med ett par från Halmstad blev det. Sedan tog vi en buss till Trinidad på Kubas sydkust och bodde i casa (=hus) hos Alberto med familj i två nätter. Ett toppenställe med god mat och bra service!! Staden var mysig och hade även den en skön sandstrand mot Karibiska havet! Vi tog ett kort äventyr till ett vattenfall och fick känna på att vandra i Kubas skogar som en försmak till Inka. 

Efter Trinidad tog vi en taxi tillbaka till Havanna där vi bodde tre nätter hos Alfredo. En ensamstående kirurgdoktor med ett omtänksamt sinne (speciellt för Johanna). I Havanna promenerade vi på gatorna, besökte revolutions museet, Eddies farmor med en ask choklad (hon var dock tyvärr inte hemma), åkte roliga taxibilar och åt glass och gamla kläder. En och annan Mojito slank också ner!

På morgonen, dagen då vi skulle flyga vidare, fick vi besöka Alfredos sjukhus! Två sjuksköterskor från Sverige på en "IVA"avdelning på ett sjukhus i Havanna! Det var intressant men man märkte kulturella skillnader. Bella fick assistera Dr Alfredo vid en massiv såromläggning på en cancersjuk kvinna medan Johanna höll sig i väggen för att inte svimma! Den stackars kvinnan verkade ju både ha mycket ont samt undrade vad som skedde men efteråt visade vi våra svenska sjuksköterskehjärtan och gav kvinnan en empatiskt klapp på kinden. Detta ledde till att även Dr Alfredo kom på att det faktiskt var en person som låg i sängen och visade lite empati för henne. 

Nu är vi i Peru! Vi började med en vecka i Cuzco för att därifrån besöka Machu Picchu! Cuzco är en liten mysig stad med många backpackers. Vi bokade en fyradagars tur "bakvägen" till Machu Picchu. Första dagen, i torsdags förra veckan fick vi åka minibuss först i tre timmar högt upp bland bergen, över trädgränsen bland molnen, ca 4000 meter över havet. Därifrån fick vi sen cykla neråt i regn som var en blöt och kall men annars fräck upplevelse! Sedan fick vi, pga ett vägarbete, åka bil resten till staden Santa Maria där vi sov på ett ganska skabbigt hostel med våra andra vandrarvänner Andres från Mexico, Lorieen från Frankrike och Frank, Steff och Bernd från Tyskland. Vår blyga guide Benji var tydligen också där...

Dag två bestod av totalt nio timmars vandring på vägar, på branta (mycket branta) stigar i djungeln, över vattenfall, över små broar, bredvid berg där regnet gjort att stenar rasade så vi fick springa förbi med mera med mera. Detta var en mycket krävande dag, främst för Johannas hälar som började utveckla stora blåsor. Andra natten i Santa Teresa på ett lite fräschare hostel. Tredje dagen bestod av sju timmars vandring, mest längs ett järnvägsspår men en och annan stor forsande flod passerades också. Bella kände sig som Frodo. Johanna haltade fram och när vi tillslut kom till Agua Caliente, staden nedanför Machu Picchu, fick Johanna besöka en doktor för sina STORA sår på båda hälarna... Efter en svidande och plågsam omläggning fick Johanna en antibiotikakur och undrade om hon skulle klara morgondagens vandring upp till Machu Picchu...

Morgonen därpå (kl 3.30) trotsade vi trötthet, spöregn, astma, skoskav, kolmörker, Johanna i bara tofflor och tog oss på ren vilja och östgötsk surhet upp de många trappstegen till Machu Picchu!! Väl där, om man är där tidigt alltså, fick vi en stämpel för att kunna bestiga berget Waynapicchu. Endast 400st får göra det varje dag. Och efter en rundvandring i ett mycket vackert och otroligt häftigt Machu Picchu tog sig Bella upp på det berget för den klassiska vykortsbilden. Johanna som endast hade tofflor väntade fromt som en lama vid bergets fot.

Nu har vi tagit oss till Lima som är som en vanlig storstad. Här shoppar, solar och äter vi och stannar till onsdag nästa vecka då vi börjar vår långa resa hem!!